Frågor i juni 2021 till Västtrafik angående situationen på Saltholmen

Dessa frågor har SSIS skickat till Västtrafik i hopp om att de tar det åt sig och startar en diskussion. Nedan är svar på frågorna vi fick från Västtrafiks affärskoordinator:

1. Endast en liten del av Saltholmsterminalens yta används för väntande resenärer vilket ger upphov till större trängsel. Köfållorna är ganska korta och det bildas lätt en lång kö före entrén till terminalen. 

SVAR: Vi har en kölinje till varje båt och när dessa är fulla fortsätter köerna bort mot spårvagnshållplatsen. Det är lämnat en del i mitten på tunneln, för att man skall kunna använda toaletten eller sätta sig i vänthallen. Man kan använda hela gångbanan mot Långedrag om det skulle behövas och Trygghetsvärdar går runt i köerna för att uppmana de som köar att hålla avstånd. 

2. Majoriteten av de som står i kö kan inte skyddas för sol och regn.

SVAR: Ett stort tält är inköpt och kommer vara på plats under denna veckan, där kan de som har behov av att sitta i skuggan eller skydd för regn, vänta. Man tar kontakt med en Trygghetsvärd så hjälper de till.

3. Äldre och personer med olika funktionshinder har det extra besvärligt och inga sittplatser finns tillgängliga.

SVAR: Om man måste lämna köfållan för att sätta sig mister man sin plats i kön enligt den ordning som är nu. Det finns bänkar som man kan vila på, man tar kontakt med en Trygghetsvärd så hjälper de till att hänvisa dem till en ledig plats. De kommer även se till att man kommer med på berörd avgång. Man kommer alltså inte missa sin båt på grund av detta, det finns rutiner för hur Trygghetsvärdarna samt Kajvärdarna skall hantera kunder med särskilda behov. 

4. Har man bagage eller måste hantera last som skall med, vilket, framför allt inte är ovanligt för boende, kan man inte heller lämna kön för att ta hand om detta utan att hänvisas då till sist i kön igen. 

SVAR: Återigen, man tar kontakt med en av värdarna och talar om vad syftet är med att man lämnar sin plats i kön, det har inte inkommit några synpunkter att man missat sin avgång på grund av detta. 

5. Den yttre kön som bildas vid stora passagerarmängder är en blandning där en del har lång väntetid och en del bråttom. Där kan man lätt fastna bakom de som inte har bråttom och missa sin båt, även om det finns plats på den. Eftersom kösystemet bygger på att man faktiskt fysiskt står i bakom den som har företräde, så kan det ju leda till ganska långa och svåra stunder. Man kan inte ens, medan man väntar på sin båts avgång, gå på toaletten eller göra något annat. 

SVAR: Trygghetsvärdarna går runt i köerna för att säkerställa att alla som har frågor, får de svar man behöver. Vi har full förståelse för den oro som finns att man inte skall kunna resa med den avgången som avses och gör allt vi kan för att vi inte ska behöva lämna resenärer vid färjelägena, utan vi förstärker med två extra fartyg, även denna sommar. Det kommer förmodligen uppstå några tillfällen där inte ens förstärkningstrafiken räcker till och samtliga fartyg är fullsatta. Då kommer kunden hänvisas till nästa avgång och det har inte med kösystemet att göra. Förhoppningsvis släpper restriktionerna i juli och vi kan ta på fler på fartygen efter nya rekommendationer. Då kommer passagerarantalet ombord eventuellt öka med upp till 20%. 

6. Vi kan tänka oss att det vore bättre med ett kölappssystem och större områden, ett område, inte en fysisk kö, per båtlägenhet, där man kan vistas i väntan på avgång. Är områdena rimligt stora kan avstånd ändå hållas och det blir som vanligt upp till den enskilde att se till att man gör det. Man kan dessutom, om tiden tillåter, gå någon annanstans utanför terminalens närområde utan att tappa sin säkrade plats på båten. Kölappssystemet bygger då på att när man kommer till terminalen så får man en kölapp per person för den avgång man anmäler. Det delas inte ut fler kölappar än det antal passagerare som båten kan ta. Då spelar det ingen roll om man går på i nummerordning och ingen behöver tränga sig före för alla har en plats. Kölapparna borde kanske ur smittsynpunkt vara enkla papperskölappar av standardformat men med olika färg för de olika båtlinjerna. Ett nog så enkelt och smidigt system. Det skulle då göra det möjligt att dela upp en större del av terminalområdet än nu i “fållor”, helst så ordnade att de alla innehåller möjlighet till visst skydd och några sittplatser. Vi tror inte att detta skulle vara krångligare att hantera för er än det nuvarande systemet, snarare tvärtom, och det skulle kännas mjukare, mänskligare och samtidigt mer effektivt. 

SVAR: Tack för en väldigt god idé, om vi får en till sommar med pandemi, kan detta kanske med kölappar användas! Från den 24 maj har köerna till båtarna delats in i 4 fållor, likt förra sommaren.Själva kösystemet fungerade bra förra året, det var lätt att förstå för både personal på plats och för kunden och en utvärdering av förra årets upplägg gjorde att vi använde ungefär samma utförande även denna sommar.

Framtida samarbete med Park & Naturförvaltningen, PoNF

En samlad grupp från Södra Skärgården i Samverkan, SSIS, och Styrsö i Samverkan hade den 25 januari i år ett möte med representanter från Park & Naturförvaltningen i februari: Det var det andra mötet med dem, det första var i höstas, och eftersom vi nu fått P&N’s anteckningar från mötet så vill vi gärna delge alla det som där förhandlades.

Vår grupp bestod av Britta Allgurén (Styrsö), Marie Sjövall (Donsö), Solveig Gustavsson (Kössö), Thomas Larsson (Asperö) och jag själv (Styrsö). Tyvärr kunde ingen från Vrångö och Brännö närvara. Från PoNF medverkade Daniel Cardell, Tomas Herdesköld, Carina Krantz Rönnqvist och Rakel Berglund (som är projektledare för detta samverkansuppdrag).

Mötet var en uppföljning av höstmötet där vi kom överens om att samarbeta för att effektivisera PoNF’s arbete i södra skärgården. Budgeten för år 2021 skulle också vara rymligare och ge möjlighet till en del insatser.

Det första vi kunde konstatera var att det varit rejält färre besökare till skärgården under 2020 (50 000 färre per månad jämfört med 2019, man kan förstå att besöksnäringarna har tagit stryk) och att det stora drag varit vi själva som promenerat på våra vägar. Dock tror vi väl alla på en ändring tillbaka till det normala så småningom

Eftersom det finns andra samarbetskonstellationer mellan kommunen och skärgården så var det viktigt att diskutera vilket som är det egentliga området för PoNF’s uppdrag som i detta fall är samarbete med skärgården. Naturligtvis ingår där sådant som PoNF normalt har ansvar för och där ställer vi skärgården nu krav på resultat. En av de viktiga frågorna är t ex publika toaletter i skärgården, då framför allt för våra besökare. Där ansågs vår grupp vara viktig för att diskutera lösningar, då inte bara för tillfälliga toaletter utan också för nya fasta bekvämlighetsinrättningar, liksom också behovet av att finna lösningar för samverkan med aktörer med permanenta toaletter (t ex Vrångö Hamn, Kallbadhuset på Styrsö).

En viktig del i PoNF’s arbete är skyltning, både översiktliga skyltar som behöver ses över och andra skyltar där det inte redan finns goda lösningar (exempelvis på Styrsö). De var också inne på att prova digital skyltning, som är ett projekt även inne i Göteborgs stad. PoNF’s nya uppdrag har just startat så det kommer att ta lite tid innan det fullt ut fungerar.

Nästa möte är om ca 2 månader och då kommer handlingsplaner, tidsplaner, mm att diskuteras. Förslag för dessa kommer att tillställas SSIS innan mötet vilket kan möjliggöra en lokal diskussion i tid innan beslut tas. Det finns alltså en möjlighet att nu få våra frågor i skärgården, inom PoNF’s ansvarsområde, att bli debatterade och beslutade i linje med våra synpunkter. Se till att era synpunkter kommer fram till de inblandade skärgårdsdeltagarna!

Gustaf Asplund, SSIS ordförande

Trafiknämndens senaste beslut i fraktfrågan

Trafiknämnden gav vid sitt sammanträde den 11 februari trafikkontoret i uppdrag att ”ta fram ett förslag till ny taxa för frakttrafiken i Göteborgs södra skärgård”. Detta på förslag från trafikkontoret.

Men samtidigt lade Demokraterna (D), efter kontakt med SSIS, tillsammans med Socialdemokraterna (S) fram ett tilläggsyrkande med bl a följande beslutspunkt som också antogs av trafiknämnden.

– ”Utformningen av ny taxa för frakttrafiken i Göteborgs södra skärgård ska värna en levande skärgård och ge boende och verksamheter i skärgården liknande förutsättningar som i övriga Göteborg.

Av tilläggsyrkandet från (D) och (S) framgår att man ansluter sig till den av SSIS drivna uppfattningen att fraktrafiken i södra skärgården ska ses som ett jämförbart alternativ till fasta infrastrukturförbindelser. 

Ingen av företrädarna för de övriga partierna i trafiknämnden reserverade sig mot detta beslut.

I och med införlivningen av f d Styrsö kommun 1974 kom också kommunallagens likställighetsprincip att gälla i hela den nya kommunen. Det innebär bl a precis som (D) och (S) nu pekar på att transportkostnaderna för skärgårdens boende och verksamheter måste jämställas med de villkor som gäller i övriga Göteborg. 

Från SSIS sida har vi under flera år hävdat just detta. Skärgårdsborna betalar skatt likväl som alla andra. En del av denna skatt går till byggande och underhåll av vägar, vilka fritt nyttjas av kommunens invånare.. Samtidigt tvingas skärgårdens boende och verksamheter att, utöver den skatt man betalar för transporter på vägnätet på fastlandet, att betala en gång till för sina transporter till och från södra skärgården.

Det är varken rimligt eller försvarbart.

Mot denna bakgrund bör fraktavgifterna helst reduceras till noll, för att jämställas med villkoren för Göteborg i övrigt.

Initiativet från (D) och (S) i trafiknämnden är ett steg i rätt riktning. SSIS följer aktivt den fortsatta utvecklingen i frågan.

 För SSIS

Jan Kaaling, Vice ordförande

Relevanta dokument från Grundskoleförvaltningen

Göteborgs stad Grundskoleförvaltningen har till nämnd gått upp med två tjänsteutlåtanden som kan vara av intresse för oss i Södra Skärgården som bakgrund att ta del av inför eventuella nedskärningar.

Tjänsteutlåtande november 2019 – Redovisning till Skolinspektionen med anledning av föreläggande efter regelbunden tillsyn på Styrsöskolan, Skolinspektionens dnr 43-2018:9289

Förslag till beslut

  1. Grundskolenämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som egen redovisning till Skolinspektionen.
  2. Grundskolenämnden förklarar beslutet omedelbart justerat.

Tjänsteutlåtande juni 2020 – Genomförandeplan – grundläggande principer för en ny skolenhetsorganisation

Förslag till beslut
I grundskolenämnden Grundskolenämnden fastställer föreslagen genomförandeplan.


Rösta på Göteborgsförslaget “Laglig skola på Styrsö!”

Föräldragruppen som kämpar för att se till att Styrsöskolan kan få en budget som gör det möjligt att driva en skola som följer skollagen, något som kommunen genom Grundskoleförvaltningens stelbenta rutiner inte ställer i utsikt genom en alltför snål budget, har lämnat in ett förslag till “Göteborgsförslaget”.

Gå in här och lägg din röst!

Får förslaget mer än 200 röster så skickas förslaget vidare till den nämnd som har hand om ärendet, i detta fall Grundskolenämnden.

Ju fler röster förslaget får, desto större styrka. Låt oss försöka nå 2 000 röster! Skicka runt detta till alla du känner, det är ju ingen kontroversiell fråga att Södra skärgården skall ha en god, laglig och väl fungerande skola!

Gör det nu! Skicka vidare sedan!

Förslagets text:

Laglig skola på Styrsö!
Barnen i Göteborgs södra skärgård hänvisas till kommande läsåret att gå i en skola som inte kan bedrivas enligt gällande skollag. Den föreslagna budgetneddragningen kommer obönhörligen att leda till kraftiga försämringar av verksamheten, då skolan tvingas säga upp nära 20% av personalen (7 tjänster).

Konsekvensen blir att de elever som har lagstadgad rätt till särskilt stöd på grund av medicinska eller andra skäl kommer, till följd av nedskärningarna, att bli av med större delen av stödet då det inte finns budgetutrymme för några specialpedagoger. Arbetsmiljön för de lärare som väljer att fortsätta kommer naturligt bli mycket pressad och riskerar leda till fler sjukskrivningar, sämre undervisning och en mer otrygg skolmiljö för eleverna.

En faktor som utmärker Styrsöskolan och som är avgörande för skolans ekonomi, är elevunderlaget. Här går enbart elever från skärgårdsöarna, och det är inte praktiskt möjligt att få skolbarn från andra områden att komma hit. Detta göra att årskullar skiljer sig kraftigt åt i storlek och att vissa klasser kan blir mindre än i skolorna i staden. Detta resulterar i en svårplanerad verksamhetsbudget. Men utgifterna består, eftersom en lärare kostar lika mycket oavsett om det är 17 eller 25 elever i klassen.

Lägg därtill att personalkostnaderna är högre i skärgården än i andra skolor. Dessa speciella förutsättningar täcks inte av de principer som gäller för Göteborgs stads fördelning av pengar till stadens skolor. Det gör inte heller det faktum att 20 procent av skolans nuvarande elever har lagstadgad rätt till särskilt stöd. Här är tilldelningen av resurser beräknad på ett genomsnitt av fem procent av eleverna – och inte på
det faktiska behovet. Skolan har visserligen fått ett litet ”skärgårdstillägg”, men det hjälper föga när skolan måste kapa verksamheten med tre miljoner.

I fallet Styrsöskolan bryter Göteborg kraftigt mot sina egna direktiv om en likvärdig skola för alla, men kanske ännu värre, staden kommer att bryta mot gällande skollag om de planerade neddragningar genomförs. Kritiska föreläggande från Skolinspektionens senaste tillsyn kommer inte att kunna tillgodoses. Stadens beslut om åtgärder för att komma tillrätta med problemen blir efter beskedet om neddragningarna omöjliga att genomföra. Det anser uppenbarligen också skolans rektor som valt att säga upp sig eftersom hon inte ser att det går att driva skolan utan att bryta mot både skollagen och arbetsmiljölagen.

Vårt förslag: Stoppa nedskärningarna på Styrsöskolan så att skolinspektionens krav kan åtgärdas och en laglig skola upprätthållas.

Likvärdig skola även på Styrsö!

De elever på Styrsöskolan som har lagstadgad rätt till särskilt stöd på grund av medicinska eller andra befogade skäl kommer, till följd av nedskärningarna, att bli av med större delen av stödet. Följden blir en ohållbar miljö i klassrummet. Alla elever drabbas och undervisningen blir undermålig. Pedagogernas arbete blir olagligt utan de lagstadgade stödresurserna. 

Lärarnas arbetsmiljö blir därmed ohållbar, vilket kommer leda till fler sjukskrivningar. Styrsöskolan, som alltid haft svårt att rekrytera personal eftersom det är långa restider till skärgården, saknar förutsättningar för att uppfylla skollagen. 

Neddragningarna har till en liten del kompenserats med ett så kallat “skärgårdstillägg”, som i själva verket är ett landsbygdstillägg. Det är beräknad enligt ett koncept för landsbygdstillägg i Uppsala kommun och är inte relaterat till de verkliga extra kostnaderna det innebär att bedriva skolverksamhet i Södra skärgården. Styrsöskolan kan inte likställas med en skola på fastlandet. 

Krav på åtgärder 

Kommunen måste ta kritiken från Skolinspektionen på allvar och se till att det finns förutsättningar att uppfylla skolinspektionens krav. 

En beräkning av ett realistiskt skärgårdsstöd, utöver det landsbygdstillägg som ingår i beräkningsmodellen, måste göras. Beräkningen måste ta hänsyn till alla faktorer som särskiljer en skärgårdsskola från en skola på fastlandet. Det gäller faktorer som rekryteringssvårigheter, resor för elever och personal, gods- och materialtransporter, grundskolan som hörnsten till en levande skärgård med mera. 

Vi föräldrar på Styrsöskolan kräver: 

  • att barnen på Styrsöskolan ges samma förutsättningar som barn på andra skolor i Göteborg. 
  • att alla elever på Styrsöskolan med rätt till särskilt stöd får det stöd de är berättigade till. 
  • att skolan kompenseras för att årskullarna varierar i storlek, med mindre klasser som följd, och att det är omöjligt att omplacera barn hit från andra delar av staden. 

Avslutning

Avsändare av skrivelse är arbetsgrupp, föräldrar med barn på Styrsöskolan styrsoskola@gmail.com 

Lista med fakta 

Namninsamling Stoppa nedskärningarna på Styrsöskolan 

SSIS skrivelse – Skolan är en hörnsten i byggandet av det robusta lokalsamhället.

Kommunens skolbudgetarbete hotar framtiden i Göteborgs södra skärgård, 7 maj Underlag för genomlysning 

Socialdemokraternas yttrande 

Demokraterna och SDs yrkanden i kommunstyrelsen 

Christian Steinbrügers skrivelse till Grundskoleförvaltningen, 26 maj 

Om Corona – besökare, färjor och faror

I samband med att GP hade en stor artikel om hur oroade skärgårdsborna är över att besökare skall komma och smitta oss, så vill vi i SSIS understryka att besökandet till skärgården inte är det som vi egentligen borde undvika. I en annan artikel i GT några dagar senare framställdes situationen återigen som om skärgårdens befolkning främst vara oroade av båtar fulla med smittande besökare, trots att det inte var artikelns egentliga budskap. Media försöker sälja tidningar genom att måla upp en felaktig bild av vår verklighet.

De flesta i Södra skärgården är nog medvetna om att våra besökare och gäster, varifrån de än är, är en del av vårt levebröd och liv. Vi vet att utan besöksnäringen i skärgården, som är en av våra basnäringar, så skulle vår glesbygdssituation, som redan kämpar med en negativ befolkningsutveckling, bli än värre. Båtavgångarna skulle bli färre, social och kommersiell service sämre, skolan få ytterligare problem, mm. Även om vi är nervösa inför möjlig smitta så behöver vi se vad kan göras för att vi ska känna oss säkra, samtidigt som vi kan välkomna våra besökare/kunder/gäster.

SSIS, ja, vi alla, inser naturligtvis att ett problem är själva transporten av besökare till skärgården och då en möjlig konflikt med de boendes behov av trygg kommunikation. Nu visar det sig dock att Västtrafik redan har tagit beslut om utökade turer, fler båtar och i högre grad också direktbåtar vilket hjälper upp situationen. Om man lyckas, möjligtvis med hjälp av en något lägre besöksfrekvens detta år jämfört med t ex förra året, med att hålla de nya bestämmelserna om lågt antal passagerare på båtarna, så man kan tro att den sidan av problematiken kan lösa sig. Att vistas på samma båt men med Corona-avstånd mellan oss är inte särskilt riskfyllt. Dessutom åker oftast besökare på andra tider än pendlande skärgårdsbor. Och även pendelresorna har sjunkit rejält i antal med alla som arbetar från hemmet, är permitterade eller är på semester under sommaren.

Det kanske största problemet är terminalytorna, framför allt på Saltholmen, men även på Bratten, Brännö och Vrångö. Med en renodling av båtavgångar, som man nu planerar, med fler direktturer till Brännö-Asperö, till Bratten, Tången via Kössö och till Vrångö via Donsö, så kan man minska både trängsel och förvirring.

På Saltholmen, och även på de andra terminalerna, bör man då ordna “fållor” och tillfälliga tak så att resandegrupper kan lättare finna sin plats och med större ytor spridas på ett säkrare sätt. Vi har pratat med Styrsöbolaget, och Västtrafik samt med P-bolaget om möjligheten att i samverkan med Trafikkontoret och Grefab ordna detta på Saltholmen genom en tillfällig omflyttning av parkeringsplatserna närmast terminalen. En sådan omflyttning måste då ta hänsyn till de rörelsehindrades behov, vilket kan göras. Vi hoppas nu att denna omdisponering av Saltholmsterminalen skall kunna genomföras för sommartrafiken och lösa det svåraste
problemet.

SSIS försöker på detta sätt, i kontakt med de som ansvarar för trafiken i skärgården, att ta och stötta initiativ för att få våra sommarbesökande och de boende att samsas om de tillgångar som erbjuds. På ett säkert sätt. Södra skärgården behöver besöksnäringen i högsta grad för att inte stå inför en allvarlig ekonomisk tillbakagång, för att kunna styra mot en mer uthållig, robust, utveckling. Låt oss därför tillsammans se till att våra kommunikationer fungerar väl och låt oss undvika att underminera vår gemensamma framtida utveckling genom att motarbeta den besöksnäring som är så viktig för oss alla!

Gustaf Asplund
Ordförande SSIS

Gällande besökande till södra skärgården under Covid-19 – svar från Västtrafik

Den 7 maj gjorde SSIS en skrivelse till Västtrafik gällande hanteringen av besökare till södra skärgården under Covid-19. Nu har vi fått ett svar från Västtrafik som ni kan ta del av nedan.

Hej, Tack för att ni tog er tiden att skriva till oss. Vi är medvetna om den oro som finns bland er som bor i södra skärgården och även vi är bekymrade över situationen.

Vi jobbar just nu med att titta på hur trafiken ska köras i sommar och hitta sätt för att minska trängsel ombord samt för att minska trängsel på hållplats i form av fysiska åtgärder och kommunikation.Vi har inga färdiga lösningar ännu, men frågan har högsta prioritet. Det vi undersöker är bland annat förstärkningar i form av fler båtar men även rena informationsinsatser, i vilka vi uppmanar turister att inte göra onödiga resor till skärgården. Vi gör allt vi kan för att minska trängseln ombord men vill också påminna resenärerna om att alla har ett eget ansvar för att minska smittspridningen i samhället. Därför ber vi resenärer överväga om de kan avstå från att resa.

På grund av rådande situation tar vi inte längre emot bokningar av gruppresor vilket vi har informerat kommunerna om. Det kan förhoppningsvis också ha viss effekt.

Vi har tidigare år haft en gemensam marknadsföringskampanj med Göteborg & Co och Västsvenska Turistrådet där vi bland annat marknadsfört destinationer i södra skärgården. Den kampanjen är lagd på is tills vidare och kommer inte gå alls den här säsongen så som läget ser ut just nu. Vi har också varit i kontakt med Göteborg & Co för att förvissa oss om att de ser över sin destinationsmarknadsföring till skärgården kopplat till rådande omständigheter.

Vi är en allmän kollektivtrafik och då kan det vara lite svårt att särskilja resenärer men vi gör allt vi kan för att på bästa sätt upprätthålla kollektivtrafiken för er boende i skärgården både nu och i sommar.

Bästa hälsningar,
Johanna Eriksson Eknander, affärschef båt, Västtrafik

Skolan är en hörnsten i byggandet av det robusta lokalsamhället – kommunens skolbudgetarbete hotar framtiden i Göteborgs södra skärgård

De senaste månaderna har allt fler börjat förstå behovet av att bygga upp ett robust lokalsamhälle som kan stå emot händelser som skakar samhällets fundament. Coronaviruset har effektivt visat att vårt samhälle är lätt att skaka om och att vi behöver tänka om.

Södra skärgården har under många år haft en utveckling som präglats av sviktande befolkningsunderlag med en åldrande befolkning och visat upp de flesta av de svårigheter som präglar glesbygdsområden. Skärgården är en viktig del av Göteborgs stad men samtidigt som andelen barn och yngre minskar i skärgården så marknadsförs den som ett av Göteborgs främsta utflyktsmål både inom och utanför Sverige. Turismen bidrog med stora inkomster till Göteborgs stad under 2019, varav turismen i södra skärgården lockade besök värda ett antal miljoner av dessa. Dock, den absoluta majoriteten av dessa pengar spenderas i staden med restaurangbesök och övernattningar, inte i skärgården.

Men skärgården har ett flertal andra viktiga roller, förutom som turistdestination. Kanske minst uppmärksammad men ytterst viktig, är att skärgården kan vara en möjlig utvecklingsdel av staden som ett attraktivt boendeområde för barnfamiljer. För att kunna vara verkligt attraktivt alternativ för yngre familjer, ett alternativ till en flytt från staden till grannkommunerna, så behövs det en välfungerande kommunal service. I en sådan utveckling mot ett robust, livskraftigt lokalsamhälle, spelar skolan en ytterst viktig och grundläggande roll. En bra skola är en av de viktigaste hörnstenarna i utvecklingen av det robusta lokalsamhället.

De senaste åren har utvecklingen av skolorna i södra skärgården delvis varit mycket positiv. Trots att en skola har satts i vänteläge, den på Vrångö, så har låg- och mellanstadiet kunnat fungera utmärkt för det mesta, med skolor på Donsö, Styrsö, Asperö och Brännö. Kommunen har också satsat på att slå ihop Kalvhagskolan med Styrsöskolan och skapat en 1-9-skola av god kapacitet centralt i skärgården. Eleverna från Brännö och Asperö har nu i ökande grad börjat välja att stanna i skärgården när de kommer till högstadiet och inte känt sig tvingade att välja att pendla in till fastlandet.

Samtidigt finns stora utmaningar. Nuvarande behov i södra skärgården för barn med krav på särskilt stöd i skolan är 20% jämfört med ca 5% i andra skolor. Till detta tillkommer att tjänsten specialpedagog inte kommer att finnas alls på högstadiet nästa år, vilket gör att det blir svårare för dessa barn att nå målen. Skolorna i skärgården har dessutom inte samma möjlighet som de på fastlandet att locka till sig elever från andra delar av staden. Det gör att skärgårdens skolor måste hela tiden anpassas till det elevunderlag som finns lokalt, samtidigt som kostnaderna är högre. Svårigheterna att locka till sig lärare och lärarassistenter, som tvingas pendla ut från fastlandet, är naturligtvis också stora då de lokala personalresurserna är begränsade.

Nu ställs hårda krav från kommunen på skärgårdens skolor att minska sina kostnader. Kommunen har, i sin nya organisation, nu föreslagit en nedbantning av personalstyrkan på Styrsöskolan. Sju tjänster vill kommunen ta bort av de 38 som finns nu, d v s mer än 18% av personalstyrkan, vilket kommer att försämra kvalitén och minska skärgårdens skolors attraktivitet. Sammantaget kommer skolan, med de resurser som ställs till förfogande, inte att kunna uppfylla kraven vare sig i skollagen eller i arbetsmiljölagen, och kommer inte heller att kunna tillgodose barnens rätt till adekvat skolgång.

Minskad kvalitet i skolan leder i sin tur till att färre barnfamiljer lockas till skärgården och att familjer i barnafödande ålder flyttar från öarna för att bo närmare skolor med mer möjligheter. Detta ger en ännu mer åldrande befolkning som stannar i skärgården.

Detta går tvärs emot stadens vilja att marknadsföra skärgården som utflyktsmål. För att ge besökare ett utbyte av besöket på öarna måste det finnas service, restauranger, kaféer, butiker och annat som lockar vid sidan av den rena naturupplevelsen. Ingen vill besöka en utdöende skärgård. Det går också tvärs emot kommunens strävan att utveckla hela staden till att skapa en balanserad utveckling som ger familjer i produktiv ålder att finna sin plats inom kommunens gränser.

Det är viktigt att understryka att det är dyrare att driva skola i glesbygd än i en storstad. Mindre enheter är alltid dyrare än stora enheter vilket inte tas hänsyn till i kommunens nya socioekonomiska resursfördelningsmodell. Denna modell, som inte analyserar den speciella situation som skärgårdens skolor befinner sig i, leder alltså till krav på att minska personalen med 18 % för att nå en budget i balans. Detta kommer att få en katastrofal påverkan på kvalitén i undervisningen, inte minst för elever med särskilda behov.

Det finns flera saker som gör att det är dyrare att driva skola i skärgården:

  • Klasserna är mindre eftersom det är barn bosatta i skärgården som söker dit. I staden kan elever söka till/placeras i angränsande områden på ett helt annat sätt.
  • Svårigheten att få behöriga lärare och specialpedagoger på grund av restid och besvärliga resor
  • Att få vikarier med kort varsel är ett problem. Och, specifikt för Styrsöskolan, det finns betydligt fler barn med särskilda behov jämfört med riksgenomsnittet.

Kommunens krav på skolorna i södra skärgården leder till är att skolans attraktionskraft försvagas betydligt. Vem väljer att gå i en skola som inte kan uppfylla de krav man ställer på en bra skola? Detta gör att en av samhällets hörnstenar eroderas. Skärgårdens attraktionskraft minskas, färre barnfamiljer väljer att flytta ut och väljer istället flytt till Göteborgs kranskommuner, skärgårdens nu besvärliga befolkningsutveckling blir allt värre, fler småhus för permanentboende i skärgården säljs som fritidshus, underlaget för kommunal och privat service minskar och skärgården kommer in i en nedåtgående utvecklingsspiral. Så viktig är skolpolitiken för samhällets allmänna utveckling och i södra skärgården kan det utläsas ganska enkelt.

Vi vädjar därför till Göteborgs politiska ledning att höja blicken och inse att skolor inte är isolat i samhället och som sådana låter sig budgeteras efter en beräkningsmodell som inte tar hänsyn till samhällets bredare och djupare utveckling. Tänk större och ge södra skärgården en chans att vara en fullvärdig medlem av kommunen, en del där de speciella värden som kan generas för stadens allmänna positiva utveckling, verkligen får en chans. Utan en väl fungerande skola kan inte skärgården utvecklas till en robust, livskraftig del av staden.

Staden behöver en livskraftig skärgård för en möjlighet till robustare och mer uthållig utveckling av hela Göteborg.

Styrsö 7 maj 2020

Gustaf Asplund, ordförande Södra Skärgården i Samverkan

SSIS stödjer med detta även den namninsamling som pågår för att stoppa nedskärningarna på Styrsöskolan.

Läs mer

Gällande besökande till södra skärgården under Covid-19

Skrivelse till Västtrafik samt Göteborgs Stad Trafikkontoret och Göteborg & Co.

I Göteborgs södra skärgård är andelen bofasta över 70 år hög. Många tillhör således riskgruppen för Covid-19. En del av dem gör regelbundna resor till läkarbesök på fastlandet, som innebär att de behöver resa kollektivt, då detta är enda förbindelsen till fastlandet.

Södra Skärgården är ett attraktivt besöksmål för såväl inhemska som utländska besökare och SSIS är positivt inställda till besökare och turister. Nu när högsäsongen och sommaren närmar sig ökar antalet resande till och från södra skärgården. Detta ökar också smittorisken för bofasta på öarna i skärgården, som är extra sårbara samhällen genom att de är små, tätbefolkade och saknar fast landförbindelse. Till skillnad från befolkningen på fastlandet har öborna inte något alternativ, som bil eller cykel, utan vi är tvungna att resa med kollektivtrafikens båtar. Ur ett folkhälsoperspektiv rekommenderar vi att södra skärgården inte marknadsförs som attraktivt besöksmål i sommar för att undvika ”onödiga” resor med skärgårdstrafiken.

För att vi som bor och verkar i södra skärgården ska känna oss trygga behöver ett antal åtgärder vidtas för att minska smittrisken vid kollektivtrafikresor med båtarna i sommar. Vi skulle därför gärna se en åtgärdsplan för skärgårdsbåtarnas sommartrafik, som innebär att bofasta och verksamma i skärgården kan pendla till och från jobbet, ta sig till vårdcentral eller sjukhus eller gärna andra nödvändiga resor utan att bli smittade. Vi ser fram emot en återkoppling från Västtrafik samt Göteborgs Stad trafikkontoret och Göteborg & Co snarast möjligt.